Nytt år - nytt liv... typ.
Har i alla fall lyckats lägga på mig några kilon under sluttampen på 2009 så det blir till att lägga om vanor och matvanor...
För att göra avstamp till mitt nya liv tog jag fram skidorna och åkte ca 5 km idag!!
Det kanske inte låter så mycket men med tanke på att det är över 30 år sedan jag åkte sist så tycker jag nog att det var en bedrift.
Jag har nya skidor (nya och nya inköpta på kupan) likaså pjäxorna är nya.. Helt annan bindning än vad jag är van..om man nu kan påstå att jag någonsin varit direkt van någon bindning över huvud taget. Örjan och jag kämpade rätt länge innan vi kom på att jag bara skulle "stampa till"... tur att vi inte hann bryta sönder dem bara.
Nu får vi väl se vad min rygg tycker om det här (ja inte om bindningen utan om skidåkningen).
Innan jag började mitt nya liv han jag som sagt "svulla" riktigt ordentligt.
I lördags gjorde jag Coeur de filet provecale... vilket ju är sååå himla gott men nu ska det väl dröja innan jag äter det igen för direkt nyttigt är det väl inte.
Så här gör man i alla fall
500 gr oxfilé
2 msk smör
1/2 tsk salt
svart eller vitpeppar
10 - 12 potatisar (ca 1 kg)
smör eller margarin
buljongtärning
Vitlössmör
50 gr smör
1 - 2 vitlöksklyftor
1 msk pressad citron
Putsa filén och stek den hel så den får färg runt om. Stek den sedan under lock ca 15 minuter.. den ska vara rosa i mitten. Lägg köttet att vila.
Skala och skär potatisen i tunna skivor (gärna med matberedare) Bred ut potatisen i ett ugnssäkert fat, salta mellan varven. Täck med folie och sätt i fatet i mitten av en 225 grader varm ugn.
Späd stekpannan med ca 1 dl vatten + ev en halv buljongtärning.
Ta bort folien och häll över skyn. Sätt in formen i ugnen igen tills potatisen är mjuk ca 25 minuter.
Gör ett vitlökssmör.
Skär filén i ca 1/2 cm tjocka skivor. Lägg dem lite på varnadra i en rad ovanpå den färdigräddade potatísen.
Bred på vitlökssmöret över köttet.
Sätt in faten i övre delen av ugnen några minuter tills smöret smält över köttet och rätten blivit genomvarm.
Dagens citat är från Bette Midler: Efter trettio har kroppen en egen vilja...
Kram//Anettte
