Fylld fläskfilé

Idag provade jag något nytt till middag som faktiskt blev riktigt gott. Fylld fläskflié. Det är kul att prova recept som det är lite "stök" med tycker jag... speciellt på helgerna.

Så hör gjorde jag:
1 fläskfilé
1 mozzarellaost ca 125 g
1 dl färska basilikablad
3 skivor parmaskinka
250 g inlagd paprika
1 msk smör
salt och peppar.

Putsa filén, snitta den längs med så det blir en platt bit.
Lägg ut paprika, basilika skinka och mozzarellan på fläskfilén.
Rulla ihop köttet hårt, Bind med ett bomullssnöre.
Bryn filén runt om så den får en vacker färg.
Lägg filén på en ugnssäker form och stek i mitten av ugnen i 200 grader ca 15 minuter.

Jag kokade potatisklyftor i några minuter och sen lät jag dem ligga med på fatet tillsammans med filén och grädds klar i ugnen.

Till detta stod det som förslag i receptet att man skulle ha rödvinssås... Eftersom jag inte drick rött vin så har jag aldrig det hemma så jag genade lite och köpte färdig sås.

Det var riktigt gott.

I övermorgon börjar jag jobba... eller arbetsträna.... Jisses vad jag längtar... men lite gruvsamt känns det också.. inte själva jobbet utan mer hur jag ska hinna allt på morgonen. Hur något så enkelt kan bli så stort i mitt huvud begriper jag inte...
Mina tankar hamnar alltid där.... vilken tid måste jag kliva upp? hur lång tid tar allt... jag ska sminka mig, koka gröt och ut med en hund.... Men herre gud... alltså... förut fixade att få i två ungar frukost lämna en på dagis och en på fritids med olika avskedsprocedurer och ändå ta mig till jobbet till 7... jag menar hur svårt kan det vara nu då. Vi är två vuxna.... Örjan kan ta ut hunden och jag är en rutinerad sminkare som kan lägga en festmake på mindre än en kvart om det kniper... nu är det väl lite mascara som ska till kan jag tänka.... gröten går på 5 minuter.... Ja kolla nu är jag här och räknar igen... hm.... 5.15 kliver jag upp... så får det bli.. Nu släpper jag det där..... eller.... hm.... Det är ju dumt att kliva upp för tidigt också... fast fan att jäkta är inte roligt på morgonen heller....
jag får nog räkna lite till.

Dagens visdomsord kunde min dotter Hanna redan som 4-Åring: Man får ta det onda med det goda....

kram/Anette